Om man berättar för någon att man saknar någon annan så säger de ofta att det är hans förlust inte min. Men det stämmer ju inte. Hade han saknat mig så hade han kanske svarat på något sms eller liknande. Eller smsat själv. Alltså är det ju min förlust. Möjligt vis är det hans förlust att han missar mig men han har ju träffat mig och därför har han chansen att hålla kontakten. Men jag antar att det är sånna här förluster man får leva med. Livet går ju trots allt vidare och du har en helt annan bekantskapskrets nu. Och du har förändrats. Säkert till det bättre men det är den gamla modellen jag saknar.
Så Sparven, detta är ett udda sätt att säga, jag saknar dig. För om jag säger det till dig eller smsar så säger du att jag bara klagar på att du inte hör av dig. Det är inte det jag vill säga, jag menar det inte så. Bara att jag helt enkelt saknar dig. Och skulle du läsa detta så skulle du säkert tycka att jag klagar men jag tror inte att du följer denna bloggen längre. Kanske lika bra för jag är inte så bra på att uttrycka mig.
Sparven, du saknas mig.
