Shit, mina förväntningar har verkligen sjunkit... Ringde idag, trodde inte du skulle svara men det gjorde du och jag blev jätteglad... Snacka om att det är lätt att göra mig glad. Du kunde inte ens träffas idag men jag blev glad för att du svarade när jag ringde, tokigt...
Förövrigt blev jag chockad, en annan kompis smsade och berättade att han skulle bli pappa! herregud! Jag är självklart jätteglad för deras skull men jag tyckte de träffades precis. Tiden verkligen springer från mig. Han kommer bli en helt underbar pappa och jag måste erkänna att jag är avundsjuk på henne, han är underbar som pojkvän också. Det har jag alltid sagt till honom, "din framtida flickvän är lyckigt lottad".
Hade bestämt mig för att ta ett allvarligt snack med killen jag ringde idag, men nu känns det som jag kommer skjuta på det igen.. Jag önskar bara att jag visste vad han vill, vill han bara låta det rinna ut i sanden igen eller märker han inte hur lång tid det går emellan. Jag tror aldrig att jag kan få honom att säga att han tycker om mig... och det är väl illa nog... Jag vet att han aldrig kommer älska mig som han älskade Sofie, de hade ju planer på att skaffa hus och grejer... aja vi får väl se vad som händer, om han ens har tid att träffa mig..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar