fredag 8 januari 2010

Varför är det så svårt att sätta ord på sina känslor? Jag längar efter dig. Igår kväll kändes det nästan som innan men ändå fel, idag, ikväll saknar jag dig jättemycket. Vet att du är på österlen med en tjejkompis som även är ett av dina tidigare ex. Fan jag lovade mig själv att jag inte skulle tänka såhär efter att du sårade mig senast. Jag orkar inte. Kan man inte tacka nej till förälskelse? Kan jag inte få typ 3 att välja mellan och sen välja rätt? Är så trött på att oroa mig såhär och bli sårad. Jag vet inte ens vad jag vill. Vet inte vad du känner, vad du vill. Vet ännu mindre vad jag känner. Du verkade så ledsen när jag för ett tag ville glida ur ditt liv och du visade att du uppskattade min vänskap men nu vet jag inte, du är kass på att visa det när du inte känner att du måste. Jag är trött på att vänskapen tar så hårt på mig. Ska inte vänskap vara ömsesidig? jag oroar mig vad du gör, jag saknar dig men vet inte alls vart du är på väg. Fan, allt hade varit så mycket lättare om jag visste vad jag ville.

Känns lite som att jag inte vill ha någon kontakt med dig alls på ett tag. Få sakna dig, få gråta i min kudde, få känna tomheten som gör så ont i mig, få ta mig upp igen, få träffa dig och lära känna dig igen och känna om det känns likadan. Men om jag skulle be om det, skulle det verkligen vara så? Skulle vi inte sakna ihjäl oss efter sms från varandra?

Måste verkligen snacka med dig om vad du tänker. (men det kanske inte behövs eftersom du faktiskt läser detta)Borde berätta hur märkligt ont och jobbig känsla jag har i magen varje gång jag vet att du träffar någon som jag vet att du kanske har sex med och någon som du kanske inser att du vill bli tsm med. Damn, jag är svartsjuk... Svartsjuk på någon som jag inte ens vet om än, eftersom jag inte vet att du hittat någon som du tycker om än. Jag måste verkligen sluta nu, jag kan ju inte hålla på såhär och känna en massa skumma saker. (framför allt inte när jag vet att du läser det, kan du ignorera att du läst detta? klockan är mycket, jag är trött och behövde skriva av mig). Är jag kär? Hur ska jag veta?

Melissa Horn:
Det är dags att tänka efter
Å jag vill inte följa med
Det har regnat hela sommarn och jag känner med det
Jag ville vänta tills du fråga o du frågade tillslut
Jag hörde sånger i mitt huvud men dem kom aldrig ut


jag kan inte skilja på om jag vill vinna dig
Och jag kan inte skilja på om jag vill vara med dig
jag kan inte skilja på om jag vill bli av med dig
jag kan inte skilja på om jag vill skada dig
Men du om någon borde förstå att man inte gör såhär emot mig


Du ville prata häromdagen
helt plötsligt blev det tyst
Jag undrar vad som hände
Vi som skrattade nyss
Du trodde säkert att jag hoppats
På nått som aldrig ska bli av
Men jag har aldrig lyssnat när du lovat
Aldrig ställt några krav


jag kan inte skilja på om jag vill vinna dig
Och kan inte skilja på om jag vill vara med dig
jag kan inte skilja på om jag vill bli av med dig
jag kan inte skilja på om jag vill skada dig
Men du om nån borde förstå att man inte gör såhär emot mig


Vi tar en paus och lämnar rummet
nu släpper du min hand
På varsin sida av vägen som en främling för varann
Jag vet precis vad du känner fast du aldrig sagt ett ord
Du har viljan att bli större, här är du redan stor


jag kan inte skilja på om jag vill vinna dig
Jag kan inte skilja på om jag vill va med dig
jag kan inte skilja på om jag vill bli av med dig
jag kan inte skilja på om jag vill skada dig


Nej Jag kan inte skilja på om jag vill vinna dig
Nej Jag kan inte skilja på om jag vill va med dig
jag kan inte skilja på om jag vill bli av med dig
jag kan inte skilja på om jag vill skada dig
Men du om nån borde förstå att man inte gör såhär emot mig


Att man inte gör såhär emot mig
Att man inte gör såhär emot mig
Att man inte gör såhär emot mig
Att man inte gör såhär emot mig
----------------


Jag måste iallafall vänja mig av med känslan av att få sms från dig och framförallt att sakna smsen. Undertiden som jag har skrivit detta har jag tittat på mobilen 3 ggr. Jag vet att du inte kommer smsa för du är, som sagt, på österlen och klockan är strax 2 på natten så jag tror att du sover.

Hur ska det gå? Ska vi bli vänner ordentligt igen? Känns som vi alltid haft en viss sexuellspänning mellan oss, hur ska det bli med den? Den måste försvinna om vi ska vara vänner. Ska vi vara mer än vänner? Vill du det? Vill jag det? Kommer det funka?

Varför ska jag alltid tänka på allt först? "Tänka först och handla sen". Kontrollmänniska. Kan inte bara leva för stunden trots att jag så gärna vill. Som min älskade vän, Camilla sa: "Sara, njut av nuet och se vad som händer!" Övning ger färdighet? Right? Så jag får börja öva nu, släpp oron, slappna av och se vad som händer. Jag vet inte i vilken riktining jag vill påverka det så bara släpp det!

Nu har jag skrivit av mig, tänker gå och lägga mig snart men jag vet inte om jag kommer kunna somna, förmånga tankar i huvudet samtidigt.

Inga kommentarer: